I februari 1997 började jag arbeta efter ett nytt arbetssätt i tyska . Det innebar att jag gav ut ett arbetsschema som eleverna arbetade efter. De bearbetade texter och gjorde läxor som redan var givna på arbetsschemat och genomförde sedan de olika skriftliga läxförhören som redan var klara . De behövde inte göra något i någon speciell ordning utan de fick välja då  de skulle göra läxor , vilket för flera innebar att de läste till måndagarna då det passade dem bäst pga alla träningar. Den grupp jag hade , en åk 8 , var en grupp med många ambitiösa elever som arbetade på bra enskilt .

Denna idé fick jag av en kollega som jag träffade på en kurs i Lübeck , Ulla Leksell , som då arbetade på Johan Olovskolan i Horndal . Detta blev början på något nytt för mig. Plötsligt hade jag 25 elever som arbetade med 10 olika saker . Jag hade ett material som var klart att använda och som satt i en pärm och det var bara för dem att hämta det de skulle arbeta med .

Eleverna tyckte mycket om detta sätt att arbeta och kände att det blev roligare att lära sig då de fick välja i vilken ordning de skulle göra saker och när de skulle göra läxor . Detta arbete utvecklades mer och mer och det blev också så att jag fick förklara mer individuellt och göra olika övningar för olika elever . Min kollega i Horndal gjorde många övningar med kort som jag sedan anammade och började använda mig av . Detta alternativa sätt började jag utveckla  med andra grupper och jag har nu svårt att göra något annat . Blandning av bok och kort tycker jag är bra.

På våren 1999 gick jag en kurs om inlärningsstilar i Stockholm för Lena Boström och jag blev otroligt inspirerad . Hon berättade om de fyra olika inlärningsstilarna  man har - visuell , auditiv , taktil (behöver röra vid saker vid inlärning , fingra på något ) och den kinestetiska (behöver röra på sig , lär sig via rörelser )  (Boström - Wallnberg sid 87 till 89 ) . Vi fick också många tips på hur man kan använda sig av dessa i undervisningen. Det var verkligen inspirerande att lyssna till henne och jag blev nyfiken på att pröva olika metoder för framförallt de elever som behöver röra sig eller röra vid saker för att lära sig . Jag började tillverka material av alla de slag och provade med eleverna . Vissa tyckte att det var väldigt bra och andra förkastade det. I november 1999 ägde den avslutande kursdagen rum och då märkte jag att jag kommit en bra bit på väg.

" Inlärning på elevernas villkor" ,   av Lena Boström och Hans Wallenberg är mycket intressant ,lärorik och handfast . Där har jag fått flera idéer , bland annat att inplantera hos eleverna  "3 före mig" (Boström - Wallenberg sid 130) . Det innebär att att de , innan de ber mig om hjälp , skall 1.läsa på tavlan , 2. fundera själva och 3. fråga en kompis. Då jag provade det , märkte jag att det blev bra mycket mer tid över till att förklara för eleverna. Genom att ha läst boken känner jag numer ganska snabbt igen de fyra olika stilarna och kan överse med vissa saker i klassrummet som jag inte kunde förut , t .ex. den taktile eleven som måste hålla i något. Numer får han/hon hålla i en kooschboll (en gummiboll som består av många gummistrån ) (bil 1   ).

I boken  " Nya erfarenheter i språkundervisningen " av Inger Bergström m.fl har jag bland många läst en uppsats av Eva Jönsson  som heter "Kursplanering i språk , i teori och praktik".

Där skriver hon  att man skulle kunna inleda planeringen av en språkkurs med att utgå från

olika målen. ( Jönsson s 58 ) i kursplanen och sedan lista de typer av inlärning och undervisning som kan leda till de olika typer av inlärning och undervisning. Detta kommer jag att ta till mig .

Ett av språkundervisningens problem med att nå elever har varit att vi inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till barns olika inlärningsstilar .

Syftet med denna undersökning är att utröna om det finns sätt som fungerar bättre än de vi använder idag , framför allt för elever med taktil och kinestetisk inlärningsstil.

Kan jag underlätta för de elever med taktil eller kinestetisk inlärning om jag inför metoder för dessa inlärningsstilar som innebär att man använder till exempel kort , pussel eller spel av olika slag ?

I år , läsåret 99/00 , har jag tänkt utnyttja mina kunskaper om inlärningsstilar i tyska åk 9 , en grupp som jag inte har haft förut (några elever hade jag i årskurs 6) . De är 18 stycken och kunskaperna varierar från en som bott i Tyskland några år till ett par som är väldigt svaga. Under hösten uttryckte de önskemål om att hitta ett alternativt sätt att lära sig grammatik på . Det såg jag som en utmaning , då grammatiken ligger som ett rött skynke för dem som gör att de tycker att allt är svårt. Jag använde mig även av de metoder som passar för dem som vill se och höra instruktioner , men här koncentrerar jag mig på den utmaning de är att hitta alternativa metoder.

Det första som producerades i denna stil var ett pussel om den bestämda artikeln . Detta gjorde jag redan förra hösten , men några elever fick prova detta i denna grupp . Det bestod av ett rutmönster och 12 kort med den bestämda artikeln i alla former (bilaga  2  ).Dessa skulle sedan läggas på rätt ställe. Detta har hjälpt flera elever och därmed var jag såld på detta med kortidén.

Hur skulle vi då börja med grammatiken i min nuvarande klass? Nu gällde det att få dem att förstå de olika ordklasserna och de grammatiska termer som följer . Vi skulle börja med substantiven: Jag tänkte på de olika inlärningsstilarna och försökte göra så att det fanns material för alla de fyra varianterna.

Visuellt: Jag ritade en blomma med sex kronblad och i dem skrev jag de grammatiska termer som eleverna ska känna till (bilaga 3). De fick rita in den i sina skrivböcker . En blomma satte jag också upp på anslagstavlan. Sedan fick de en stencil som var skriven i den ordning som hade berättat på tavlan (bilaga 4 ).  Då skulle eleven alltså kunna läsa samma sak som jag sagt och ritat.

Auditivt: Jag berättade allt först och även igen sedan jag ritat blomman . När de sedan arbetade med korten ( se nedan ) pratade de mycket med varandra ,alltså auditivt sätt .

Taktilt : För att tillgodose den taktile elven hade jag gjort påsar med ca 40 substantiv . På varje kort ritade jag en prick , blå (maskulina ord ) , svart (neutrum ) och röd (feminina ord) . Det skulle också hjälpa den visuelle (bilaga 5) . De fick sedan sitta med orden och arbeta med dem som de ville  samt att jag hade en del uppgifter som de skulle gå efter (bilaga 6 ) . På dessa kort togs det upp sådana saker som jag gick igenom vid den muntliga genomgången. I slutet av denna period hade jag köpt in kooschbollar som de fick hålla i under inlärningen.

Kinestetiskt : Denna bit är svårast att tillgodose tycker jag . Jag har tidigare prövat att låta eleverna gå med sitt ord till der,das och die - hörnor och då tror jag att jag tillgodoser kinesteternas behov. I höstterminens aktuella grupp har jag dock inte prövat på det.

På nästan samma sätt gick vi igenom pronomen , men det var bara några som arbetade med kort. De ville hellre skriva meningar och läsa på det papper där jag skrivit om pronomen.

I och med att jag införde detta med kort , pussel och bollar  till det traditionella metoderna tycker jag att aktiviteten och förståelsen har ökat. Det är en mer positiv anda och eleverna trivs med att de kan göra olika saker. Flera av eleverna har också förstått på vilket sätt de lär sig bäst . Att förklara grammatiken med hjälp av en blomma hjälpte många .Detta med bildspråk kommer jag att fortsätta med vid grammatiska genomgångar.Det är naturligtvis några elever , för vilka detta inte passar , men jag tror att de får sitt ändå , då jag själv är visuell.

Det har varit väldigt spännande och lärorikt att prova på nya metoder.Min nästa utmaning blir nog att försöka hitta arbetssätt åt kinesteterna . Hur kan man genom att röra sig lära in olika begrepp  och annat inom tyskan? Detta sätt kommer jag att fortsätta att arbeta på .Mänga idéer och uppslag fick jag också under de tre kursdagar om inlärningsstilar som jag gick i Stockholm. Genom diskussionerna på forskningscirklarna har jag utvecklat mitt arbete med att framställa material som ska underlätta för eleverna och göra det roligare förhoppningsvis. Jag har också haft möjlighet att bolla mina tankar med  mina kollegor som varit mycket positiva .Mitt intresse för dett med lärstilar har verkligen ökat och jag kommer att fortsätta i samma anda .

"Inlärning på elevernas villkor  - inlärningsstilar i klassrummet " Lena Boström - Hans Wallenberg  Brain Books 1995

" Nya erfarenheter i språkundervisningen - tolv artiklar om forskning och klassrumserfarenheter "  - Inger Bergström m.fl    Bonnier utbildning 1995 Första upplagan.

Elevernas egna erfarenheter och reaktioner

Muntlig källa : Ulla Leksell , Martin Kochgymnasiet , Hedemora. Kursen "Inlärningsstilar i praktiken" ( 3 dagar)  för Lena Boström