Förväntan

Våren är här!, säger många när ljuset kommer tillbaka och det är töväder.

Det är januari och vi vet att det kommer en februari och en lång mars också.

Det blir dagar av besvikelse när inte våren kommer.. Att förvänta sig vår tidigt, i alla fall i mina

hemtrakter är att bädda för besvikelse. Att iaktta hur naturen förbereder sig för våren och glädja sig

åt fågelkvitter och takdropp och det fantastiska ljuset hjälper i alla fall mig att förstå att våren kommer – men inte än.

Idag är naturen täckt av ett fint alldeles kritivitt snötäcke. Det är som en veckostädning, det blir plötsligt så

väldigt fint och ordnat.

Jag förväntar mig att våren kommer och den är på gång att göra sitt intåg, men nu är det det vinter så låt oss njuta av den just nu.

Inget är som väntans tider..

Häromdagen satt jag i ett väntrum där det var drop in. Det var överfullt, då det just den dagen rådde otrolig halka.

I min iver att få undersökningen genomförd tänkte jag inte på att förbereda mig med  korsord, laddad telefon eller en bra bok.

Inte ens en penna hade jag! När jag satt där i början och förstod att det skulle ta tid, sökte jag febrilt efter penna så att jag kunde

utnyttja tiden. Jag tittade på några mejl och surfade lite, tills telefonen meddelade att nu behöver jag laddning.

DÅ bestämde jag mig, den här tiden är BONUSTID när det gäller att bara tillåta sig att låta tankarna fara. Harry Potter och

Sagan om ringen svepte förbi på tvn. En upplevelse som jag inte skulle varit med om annars. Efter ett par timmar blev det min tur

och genom mitt förhållningssätt var jag lugn och hade mycket energi över i stället för att kanske ha varit arg och stressad.

Det handlar väldigt mycket om HUR VI SER PÅ  SAKEN.

Hur gör du?

Att få en timme till

Söndagen då vi gått över till vintertid tycker jag är en alldeles speciell dag. Den ger mig ett lugn. Den där extra timmen som saktar ner mitt tempo enormt. Vad gör jag annorlunda?

Ja, det kan ju bli så att vi kommer i alldeles för god tid till något så att vi får vänta i stället för att stressa.

Det blir mer tillfälle till paus och reflektion. Hur skulle det vara om det tempot kunde vara alla andra dagar? Att kunna sitta ner och tillåta sig att ta paus, kan göra att vi upplever att vi har mer tid. Ett knep för mig att ta vara på tiden är att tänka ”det kommer mer tid” som författaren Bodil Jönsson skriv i en av sina böcker. Det kan få mig att stressa av.

Nu när mörkret kommer, kan vi tycka att det är långsamt och tråkigt. Om vi då i stället skulle ändra perspektiv och tänka att : nu finns det möjlighet till att sitta och softa eller vad jag tycker om att göra. Då kommer det mer tid.

Hur gör du för att få känslan av en timme till?

Att passa in..

I helgen var jag i Göteborg på besök och såg den här skulpturen som fanns på kajen i Eriksberg.

Jag började direkt tänka på alla de människor jag möter och har mött i min profession som vill passa in

och som vrider och vänder på sig för vara till lags eller anpassar sig.

Vi är många som känt att det börjar skava och förstår att det måste bli en förändring.

Den kan jag bara göra själv.

Genom att agera annorlunda kommer min omgivning att tvingas agera annorlunda också.

Det kan upplevas som en stor utmaning. Börja i det lilla med en liten sak som du vill förändra.

Det kan vara att sätta en gräns gentemot någon eller dig själv.

Här är det utmärkt att ha någon som stöttar en , det kan vara en vän eller en coach.

 

 

Tanka kraft

Alla har vi olika sätt att tanka kraft på. För några är det musik, andra att gymma och för andra något helt annat.

Det viktiga är att vi ger oss den tiden att tanka. Vi kan inte köra på för fullt hela tiden eller låta tankar mala i huvudet hela tiden.

Det är inte slöseri med tid – det är en investering.

I helgen har jag varit ute i skogen och plockat svamp.När jag går där och tittar ner i marken och koncentrerar mig på att använda svampblicken , glömmer jag allt annat.

När jag sedan hittar, som jag gjorde idag, ett stånd gula kantareller vet lyckan inga gränser

Jag stoppar ner näsan i svampkorgen och tankar – Kraft

Hur gör du?

Motivationen – en bas för förändring

Nystart och många krav på det vi ska förändra.

Vad gör att en förändring kommer till stånd?I många år har jag tänkt att jag ska träna på gym, men det har inte blivit annat än en tanke.Det är som att om  jag inte börjar när hösten kommer, är det ingen idé. Känner du igen dig?Nu har det historiska hänt att jag har börjat på gym och anledningen är att jag har grym motivation i mina barnbarn. Ska jag orka leka med dem, behöver jag stärka kroppen. Nu när motivationen lyser framför mig, känns det lätt att kliva över tröskeln till gymmet.Den största utmaningen hittills var att gå in och köpa gymkläder. Jag visade min okunnighet och blev väldigt bra omhändertagen så det kändes också lätt. Så nöjd jag var när jag gick ut ur butiken! Nu ska jag tänka nytt och träna regelbundet.

Känner du igen dig? Berätta gärna.

 

 

 

Skapa en oas i stressen

Vår – nu är vi där igen och allt ska hinnas med. Kraven på oss ökar och det förväntas att man ska ha kul.

När stressen är för stor gäller det att stanna upp och reflektera. För vems skull gör jag det här?

Vad ska jag prioritera? Vad behöver jag för att orka?

Ett svar kan vara att du skapar din egen oas, där du kan ta det lugnt och tillåta dig att koppla av och reflektera.

Det kan vara en plats, eller att du lyssnar på musik. Du vet!

Idag gick jag med raska seg i Stockholm på väg till bussen . Då gick jag rakt igenom en liten park, som var omgiven av trafik, men där var det lugn och fullt av blommor.

Där, mitt i trafikbruset kände jag lugn  för ett ögonblick och såg personer som satt där på bänkarna och tittade på det vackra medan bilarna rusade förbi.

Det går att hitta en oas mitt i bruset.

Hur gör du?

Tankar i april – omtanke

När Sverige drabbades av terrordådet var jag utomlands. En strålande dag när jag njöt av goda vänners lag och god mat.Vi satt precis och talade om att det var en sådan här vacker dag jag upplevde samma dag som Utoya 2011. Upplevelsen av lugn och att livet stod stilla. Några minuter senare får jag samtal från mitt dotter om det hemska som hänt. Det är fruktansvärt och jag kan identifiera mig helt då jag gått mycket i dessa kvarter. Då – skulle jag ha velat vara hemma och ha de  mina under mina vingar och kunnat finnas till hands. Jag kunde sakna känslan av att inte få vara tillsammans och känna den samhörighet som visades. Det stod så mycket i tidningar om att folk började prata med varandra på ett annat sätt och att vi brydde oss mer. Må den känslan stanna hos oss i hela Sverige och inte bara i Stockholm. Att titta upp och ge varandra en blick eller ett leende kan rädda dagen för vissa och för andra ge en extra god känsla. Jag kan med värme minnas när en ung tjej hjälpte när jag kände mig hopplöst oteknisk vid en automat. Hon såg min hjälplöshet och kom till undsättning.

Det är inte mycket vi behöver göra för att få en annan människa att känna sig sedd. Ett leende eller en nick räcker långt.

Jag gör det – gör du?

Att göra det obegripliga begripligt

 

Vad tomt det blev när jag fick höra att Professor Hans Rosling lämnat oss.

Jag vill tacka honom för att han gjorde allt så förståeligt genom otroligt enkla medel.

Tänk hur lätt man kunde förstå hans staplar av lego eller frigolit klossar som han med sådan självklarhet visade upp.

Jag vill tacka honom för att han visade oss att det inte är barnsligt att använda sig av så enkla medel för att åskådliggöra saker.

Tänk om vi kunde tillåta oss att använda ännu mer av sådana enkla medel  i de högre stadierna i skolan.

Jag  är övertygad om  att det skulle göra otrolig skillnad för många. Tänk att äntligen begripa det obegripliga!

Tack för att du fick mig att tycka statistik är spännande!

 

Nyårsstress?

Nytt år –  då ska jag göra det och det och ändra på den vanan. Jag ska köpa gymkort och äta  bättre. Känner du igen dig?

Kalendern, som jag fortfarande använder, ligger oanvänd och börjar fyllas i. Utmaningen för mig varje nyår är att göra de små förändringarna som i sig gör att stora saker händer.

Det kan vara att planera dagarna smart så att det inte blir så upphackat eller förbättra någon vana som gör att jag inte behöver stressa, som att alltid lägga de saker jag ska ha på en speciell plats. Sökandet är för mig en stor tidstjuv och den ska bli mindre. Att tro att den försvinner helt är inte aktuellt för mig, men den ska minska.

Risken vid nyår är att vi lägger för stora krav på oss och när vi sedan inte gör det vi sagt känner vi oss misslyckade och lägger av. Nej, då är det bara att spotta i händerna och tänka att jag fortsätter, för  jag är i alla fall på väg och de dagar jag försökt ska inte vara förgäves.

Att reflektera på det år som varit och tänka vad som har varit bra och vad som kan bli bättre hjälper i alla fall mig till att se vad jag kan göra under året som kommer  för att få en lugnare tillvaro.

Vad ska jag sluta med?

Vad ska jag börja med?

Vad ska jag göra mindre av?

Vad är det jag alltid säger att jag vill göra men inte gör?

Vilken skillnad skulle det bli för dig om du gav dig tid för reflektion mer under 2017? Vad skulle du få syn på? Vilken tid skulle du spara?

Gott Nytt 2017